Varför nationalekonomi inte kan förklara världen – men etik och retorik kan!

Professor Deirdre McCloskey höll den årliga ”The Eli Heckscher Lecture” vid Handelshögskolan i Stockholm i måndags kväll. McCloskey är en imponerande person, på flera sätt.

Hon är inte bara nationalekonom och ekonomisk historiker, hon är också en erkänd kommunikations- och retorikforskare. Kombinationen av ämnen är verkligen intressant. Hennes mest kända verk är nog ”The Rhetoric of Eonomics”, i vilket hon visar hur ekonomi egentligen är ett sorts språk (även om denna beskrivning är mycket förenklad…).

McCloskey har påbörjat ett stort arbete om varför ekonomi inte kan förklara världen; ”Bourgeois Dignity: Why Economics Can´t Explain the Modern World”. Från början skulle det bli fyra böcker, men i måndags sa hon att det nog snarare skulle bli sex delar (typ; del sex av fyra…). Den första boken i serien, en riktig tegelsten, handlar om dygdeetik och vad den har betytt för utvecklingen. Jag utgår mycket från denna bok i min avhandling, den är mer än läsvärd!

I måndagens föreläsning målade McCloskey, med stora penseldrag, upp sina tankar i det nya projektet. Hon berättade hur den moderna ekonomin med början i industraliseringen tidigare förklarats inom nationalekonomi och ekonomisk historia med en rad materialistiska förklaringar. Hon förklarade varför alla desssa faktiskt är helt fel. Det som är förklaringen till det moderna samhälle vi har, med utvecklad ekonomin och betydligt högre levnadsstandard än ett par generationer sedan, är inte materialistiska orsaker. Det är förändrade attityd och ideal samt övertygande som ligger bakom förändringen! Hur vi ser på och kommunicerar kapitalism och entreprenörskap och innovation! Det är alltså snarare genom retorik och etik som modern ekonomi utvecklats och kan förklaras, inte med hjälp av allokeringsteorier. Hon menar också att det är detta som förklarar exempelvis Indien och Kina vars ekonomier nu utvecklas fort. Det är förändrad attityd till företagande, entreprenörskap och hur de som står för detta har lyckats övertyga om sin verksamhet, som står för utvecklingen.

Men prof Deirdre McCloskey är en imponerande person inte bara därför att hon är en intressant teoretiker; en intressant ekonom/retoriker. Hon är också en fantastisk retor, talare. McCloskey var tidigare man och skrev sina första verk under namnet Donald McCloskey. Så bytte hon kön och blev Deirdre. Det syns och hörs att hon har bytt kön. Till råga på allt har hon talfel och stammar rejält tidvis. Men hon benämner ofta dessa saker när hon föreläser, och så är det ur världen, som lyssnare tänker man inte längre på det. I måndags berättade hon i inledningen att hon har ett talfel. Men då Sverige är ett fritt land, så är vi fria att skrika och springa ut ur rummet, eller så kan vi stanna och vänja oss vid hur hon pratar. McCloskey målar diagram i luften, går genom rummet för att visa på tidslinjer och skojar om akademin, och sig själv. Hon får publiken med sig, trots förutsättningarna.

Jag fick en stunds intervju med McCloskey innan föreläsningen. Jag frågade henne främst om två saker; hur hennes ethos, karaktär, ändrats i och med bytet av kön. Och vilken nytta hon ser att samhället har av ämnet retorik.

McCloskey sa att hon kanske var den siste att veta hur hennes ethos ändrats av könsbytet, men berättade en anekdot om då hon insåg att ethos hade ändrats. Hon satt på ett sammanträde med ett gäng manliga ekonomiska forskare. Hon la fram ett förslag. Ingen nappade. En stund senare kom en av männen bredvid henne med just samma förslag. Och helt plötsligt tyckte sammanträdet att det var en jättebra idé! Då insåg McCloskey att hon blivit utsatt för härskarteknik, och blev lycklig! Nu var hon kvinna! Men det var sista gången hon blev lycklig över att bli åsidosatt pga sitt kön.

Vi diskuterade länge vilken betydelse retoriken har i samhället. McCloskey menade att retoriken har större och större betydelse, då samhället är retoriskt. Hon utvecklade tankarna som hon sen föreläste om; hur en förändring i retoriken kring innovationer, entreprenörer skapade den moderna världen. Hon pratade också om hur vi i vetenskapliga teorier fortsätter att vara materialistiskt inriktade, medan vi borde lyfta upp betydelsen av språket. Det görs också inom många områden, som borde kallas retoriska men inte gör det; såsom Focaults teorier och socialpsykologin. 

Ja, McCloskey har betytt en del för mig. För det första att hon och hur hon kombinerar retorik och ekonomi, men också för hennes sätt att skriva. Vid PhD Edamba Summer Seminar i Frankrike för något år sen, fick hon läsa en av mina texter; ett utkast av mitt metodkapitel i avhandlingen. Hon lämnade tillbaka texten snabbt med konstruktiva kommentarer. Men framförallt uppmuntrande kommentarer! Hon ville att jag inte skulle tvingas in i det normriktiga akademiska sättet att skriva, oavsett vad andra sa. Utan att jag skulle hålla kvar vid mitt personliga sätt att skriva.

Detta försöker jag nu komma ihåg! Har nämligen fått mitt första sakkunnig utlåtande. Och ja, det finns starka normer om hur man ”får” skriva vetenskapligt. Eller vetenskap-likt.

http://www.deirdremccloskey.com/

http://www.deirdremccloskey.com/weblog/2010/05/17/chapter-16-of-the-bourgeois-revaluation-a-change-in-talk-made-the-modern-world/

Lämna en kommentar

Filed under Politik, Retorik, Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s