Blir världen säkrare med FN?

Deltog gjorde Maria Abrahamsson (M), Rolf Ekeús och Inga-Britt Ahlenius, båda ärrade FN-rävar. Linda Nordin Thorslund, FN-förbundet var moderator.

Först måste jag kommentera deltagarna. Är imponerad av Maria Abrahamsson, tycker att det är modigt att gå från att vara betraktande och kritisk journalist, till att bli agerande politiker. Starkt! Sen är jag förstås imponerad av Inga-Britt Ahlenius, en mycket skärpt person. Så jag hade höga förväntningar på detta seminarium. Det blev mycket bra sagt, i svåra frågor.

Maria var den som var mest FN kritisk. Inga-Britt och Rolf, trots/tack vare att de arbetat där själva, så tror de på FN. Inga-Britt menade att FN är den enda organisationen i sitt slag i världen. Trots sin ålder på 60 år, så har FN en mycket aktuell och viktig vision. Det FN behöver är att gå tillbaka till stadgarna. Inga-Britt hade återigen (som på seminariet vid Dag Hammarskjöld Foundation) med sig sina egna slitna FN stadgar, vilket jag tycker symboliserar hennes egna värderingar starkt! Ahlenius menade också att det är viktigt för alla länder, utom ”P5” att komma till tals. Sverige och andra länder får inte låta dessa fem permanenta medlemmar i Säkerhetsrådet att styra FN själva. Det får de göra nu när det är ”vakuum i ledarskapet”. Hon menade att Kanada, Australien, Norge, Holland och andra FN vänliga länder tillsammans med Sverige ska utöva påtryckning.

Abrahamsson menade att hon har svårt att smälta att diktaturer är med i FN, och hon menar att EU är ett under av smidighet jämfört med FN. Sveriges roll i FN borde därför bland annat vara att se till FN blir effektivt.

Ofta kommer åsikter i diskussioner som dessa fram att Sverige inte längre ska agera på egen hand, då vi är med i EU. Ekeus svarade på detta, och sa att vi visst är med i EU, men att EU inte för säkerhetspolitisk profil. Sverige har genom att hänvisa till EU blivit alldeles för försynta. När Ekeus träffar gamla kollegor i FN får han reaktionen ”Var är Sverige?”. Att FN inte längre är lika FN vänligt har också uttryckts genom att exempelvis Juholt (S) ifrågasatt FN:s roll under våren. Rolf uttryckte det så att Sverige nu blivit ”ett annat litet land”, vilket vi inte var förut, då vi spelade roll. Inga-Britt Ahlenius bekräftade Sveriges tidigare starka position i FN och sa: ”Sen Sverige gick med i EU, har FN förlorat en vän”. Hon påminde om att det i FN finns två kända svenskar – Dag Hammarskjöld och Folke Bernadotte. Vi som svenskar har att arv att förvalta!

Därefter diskuterades skyldighet att skydda, och samarbetet/balansen mellan FN, EU, Nato med flera. Maria Abrahamssom vill helst inte ha diktaturer i FN; medan Inga-Britt Ahlenius var av uppfattningen att det skulle bli en farlig värld om en klubb för bara goda demokratiska länder skulle skapas. FN måste ta med sig vad som står i stadgan. Just nu är det USA som styr världen. Det kanske inte är någon fara så länge det är en president som har ett pass och en internationell utblick. Men när Ki-Moon suttit två år kan det se helt annorlunda ut, då vi kanske har någon som Sara Pahlin i USA.

Rolf Ekeus menade att EU skulle kunna bli som ett land i FN, och agera mera, till exmpel i Säkerhetsrådet. Men detta skulle innebära att Storbrittanien och Frankrike måste kliva tillbaka, och det kommer de naturligtvis inte att göra.

Alla deltagarna var överens om att det är omöjligt att ta bort vetorätten för de permanenta i Säkerhetsrådet. Inte heller att det är en bra lösning att föra in fler permanenta medlemmar för att dela på ansvarat. Snarare att införa begränsningar för när veto-rätten får avändas. Enligt Inga-Britt Ahlenius är detta tydligt i stadgarna, och detta borde efterföljas. Detta är en nyckelfråga!

Diskussionen om ”vakuumet i ledarskapet” kom också upp. Om nu Ki-moon är så svag enligt Ahlenius, varför blev han då omvald, undrade pubiken. Inga-Britt skrädde inte orden. Det är ”tragiskt, sorgligt och genant” att han blev enhälligt omvald, och ”han förblir ju en nolla, även när han blir omvald, inte sant”.  Clinton och Annan blev en duo, Ki-moon är ingen att samarbeta med.

Kontentan av diskussionen är då att Sverige, och de andra 186 länderna förutom P5, måste vara aktiva och drivande för att kunna driva världen och FN.

Detta var ett bra seminarium. Och svaret på frågan då – blir världen säkrare med FN? Svaret är nog ja, enligt deltagarna. Framförallt, skulle jag säga så här: världen blir mindre säker utan FN!

http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/7861

Lämna en kommentar

Filed under Ledarskap, Politik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s